Lustgas (Dikväveoxid) – Fakta, effekter och ny lagstiftning
Lustgas, även kallad dikväveoxid (N2O), har länge använts inom sjukvård och industri men har också blivit allt vanligare som berusningsmedel. Från och med den 1 juli 2025 blir det olagligt att sälja dikväveoxid i berusningssyfte i Sverige, som ett steg i att minska hälsorisker och missbruk bland unga.
Vad är lustgas?
Lustgas är ett färg- och luktlöst gasformigt ämne med den kemiska formeln N2O. Den har bedövande och smärtlindrande egenskaper och används inom tandvård och kirurgi. Under senare år har lustgas börjat användas rekreationellt för dess kortvariga rus, vilket medfört oro bland myndigheter och hälsoexperter.
Effekter och risker
- Snabb berusning: Ger eufori, fnitter och kortvarig yrsel.
- Brist på syre: Kan leda till svimning eller medvetslöshet.
- Nervskador: Långvarig användning kan orsaka B12-brist och neurologiska skador.
- Psykiska effekter: Ångest, förvirring och minnesstörningar vid frekvent användning.
Laglig användning
Lustgas används fortfarande lagligt inom sjukvård, livsmedelsindustri (till exempel i gräddsifoner), samt inom vissa tekniska tillämpningar. Den nya lagändringen riktar sig enbart mot försäljning för berusningssyfte.
Lagändring från 1 juli 2025
Från och med den 1 juli 2025 blir det straffbart att sälja eller distribuera dikväveoxid i syfte att framkalla berusning. Den nya lagen följer ett förslag från regeringen som syftar till att begränsa tillgången till lustgas för rekreativt bruk, framför allt bland unga.
Medicinska och psykiska risker
Vid frekvent bruk kan lustgas orsaka allvarliga hälsoproblem:
- Nervskador på grund av B12-brist
- Andningsdepression och medvetslöshet
- Koordinationsproblem
- Psykiska symptom som oro, hallucinationer och förvirring
Det är därför viktigt att informera om de risker som finns och att användningen av lustgas sker med stor försiktighet, enbart i professionella miljöer där medicinsk övervakning finns.