I en snabb och mindre uppmärksammad åtgärd meddelade regeringen den 14 december att de planerar att narkotikaklassificera 12 nya substanser, varav en klassas som hälsofarligvara. Detta kontroversiella beslut förväntas träda i kraft den 16 januari 2024 och har fått många att höja på ögonbrynen.
De substanser som står på spel inkluderar delta-8-THCP, delta-9-THCP, hexahydrocannabinolacetat, delta-8-THC-acetat och delta-9-THC-acetat. Dessutom kommer fem av dessa substanser att tillhöra opioidgruppen: etylenoxinitazen, 5-metyletodesnitazen, N-pyrrolidinometonitaze, N-pyrrolidinoprotonitazen och N-piperidinylisotonitazen. Kritiker har redan börjat ifrågasätta bristen på detaljerad information om sjukhusfall kopplade till dessa substanser och efterlyser en mer transparent redogörelse för beslutet.
Enligt regeringen och folkhälsomyndigheten ligger bakomliggande sjukhusvistelser till grund för beslutet, men bristen på specifik information har skapat tvivel kring beslutets legitimitet. En öppen och detaljerad rapport om dessa sjukhusfall skulle vara nödvändig för att skapa klarhet och bygga förtroende för beslutet.
En annan oro som framförts är den potentiella risken för ökad syntetisering av cannabinoider och uppkomsten av spice-syndromet som en följd av regeringens hastiga agerande. Kritiker menar att detta beslut kan leda till en situation där nya, icke-testade cannabinoider skapas i laboratorier, vilket i värsta fall kan vara livshotande. Detta reser frågor om regeringens förmåga att hantera framväxande hot och den övergripande effektiviteten i beslutsprocessen.
Det finns även en tydlig besvikelse över att regeringen tycks försumma möjligheterna till nytänkande och innovation. Exemplet med hexahydrocannabinol (HHC), som tidigare setts som en möjlighet till positiv utveckling, framhålls som ett bevis på regeringens ovilja att omfamna potentiella fördelar.
En central del av kritiken riktar sig mot regeringens bristande öppenhet för diskussion om alternativa metoder, särskilt när det kommer till legalisering eller avkriminalisering av cannabis. Många jämför Sverige med andra EU-länder som har utforskat dessa alternativ för att minska kriminalitet och omvandla tidigare illegala intäkter till lagliga skattepengar.
I en tid där samhällsdebatten om drogpolitik intensifieras globalt, ställs frågor om Sveriges position och dess beredskap att anpassa sig till förändring. Öppen dialog och en mer nyanserad övervägning av de potentiella positiva konsekvenserna av alternativa strategier, som de som redan testats av andra länder, kan vara nödvändig för att skapa ett samhälle som är mer anpassningsbart och progressivt när det gäller drogpolitik. Beslutet att narkotikaklassificera dessa substanser framstår som en möjlighet för regeringen att ompröva och öppna upp för en bredare diskussion om narkotikapolitiken i Sverige.
Ni kan se hela beslutet genom att söka med denna:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/12/beslut-om-narkotikaklassning-och-forbud-mot-flera-nya-substanser/
